erikasdrommar

.

Morgonen började bra. Wilmer vakande dock lite tidigt lite tidigt för att vara en lördag i vår smak, kl. 6........ men han var på ett toppen humör. Vi hade en mysig familjemorgon, men allt vad det innebär: blöta pussar, läsa böcker och Trucking tidningar, dansa till P3 och köra traktorer över hela sängen. En perfekt morgon helt enkelt. När jag sedan skulle ta en härlig morgondusch kom allt över mig.......

.

Jag började tänka på Pyret, att det snart är Påsk, vad det stod i brevet från Ackis, frågorna kring det och mycket mer. Tårarna bara kom och kom. Mitt glada jag föll som en sten. Sedan var det dags att ta sig samman för att äta frukost med grabbarna. Det kändes som jag hade "tömt" mig och att allt var frid och fröjd för den här gången.

.

Efter frukost åkte jag in till stan, ringer till Annika, hon frågar hur det är........ Gick väl så där att svara på den frågan. Vi pratar en stund, hinner lagom samla mig innan jag kommer in till stan. Då står Polisen där och vinkar in. Det kändes ju väldigt checkt att träffa dem alldeles snorig och rödgråten......  Jag klarade mig genom kontrollen i alla fall:-)

.

när jag kom hem ringde mamma. ställer samma fråga som Annika...... Ja, ni kan ju gissa hur det gick..... 

.

Många nära och kära hör av sig - TACK! Skönt och veta att ni finns där! Speciellt sådana dagar som dessa. 

.

Just nu funderar jag på att fråga någon inom sjukvården hur man meddelar känsliga saker för patienter. Räcker det med ett brev, som i detta fall, eller bör inte läkare meddela det per telefon eller möte?