Kan inte riktigt.....
Solen skiner idag med, men jag kan inte riktigt ta in det idag heller. Jag vill så gärna ta mig ut och ta den där promenaden som säkert skulle göra mig så gott.......
.
Jag kan inte riktigt ta in det som hänt, vill inte, men ändå är det så verkligt. Vi har återigen fått ett missfall. Denna gång i vecka 8. Om jag ska vara lite ego känns det för jä....ligt och orättvist, men så är det. Det finns ingenting som vi kan göra eller påverka att det händer. Vi har bara otur. Just nu är jag bara trött på att ha otur när det gäller att försöka få ett syskon till Wilmer och ett nytt barn till mig och Fredrik.
.
För sitt ego vill man ju vara lite unik. Det trista är ju att man inte är unik nu heller. Det finns många kvinnor och män som har varit med om samma sak som vi går igenom nu......
.
Visst finns tankarna där, varför är det så lätt för alla andra, varför går det inte för oss? Men sedan kommer man snabbt till sans och jag inser att de har ju verkligen ingenting med oss att göra. De har lyckan att ha tur, vi har otur. Jag är innerligt glad för min bror som förhoppningsvis ska bli pappa i juni och för andra i min närhet som väntar barn och för de som hoppas på att bli gravida. Jag hoppas så innerligt att det går bra för alla er. För jag vill verkligen inte att ni ska behöva gå igenom det som vi har gått igenom.
.
Det är även skrämmande hur man vänjer sig. Gropen jag föll ner i nu var verkligen inte lika djup som i somras, eller som i dec -09, man vänjer sig, det blir en del av livet. Inget man önskar sig, men man vet vad som händer och man vet att det går att ta sig igenom.
.
Man letar alltid efter positiva saker i livet när en sådan här sak händer. Wilmer är alltid det positiva, trots att han så smått börjar komma in i en härlig tre årstrots :-) Det som också var positivt denna gång var att kroppen släppte det själv och jag inte behövde någon skrapning. Det började som förra gången, men det släppte på eftermiddagen efter undersökningen.
.
Därför kan jag inte riktig ta in att solen skiner och det är vackert vårväder. Jag ska ta mig samman och plocka undan lite här hemma för att sedan ta mig ut lite innan jag hämtar Wilmer - Vilken tur att han får åka till sina kompisar och leka, vi skulle annars ha gått på varandras nerver .-)
Kommentarer
Postat av: Emma
Lilla gumman....Jag förstår att längtan efter ett syskon är stor, men ni har tur som har en så härlig kille som Wilmer. Kram
Postat av: Frida
Ta en långpromenad i solen så tar du in solen utan att du tänker på det.
KRAMAR OM
Postat av: Jessica
Älskade!
Postat av: moster
Massor av tröstekramar.
Postat av: Sofie
Tänker på er massor, en stor varm kram!
Postat av: Anna-Karin
Stor kram!
Postat av: Anna-Karin
Stor kram!
Trackback